Jag är otroligt fascinerad av begreppet influencer marketing och 2016 års buzzword, influencers. Influencer marketing är för tillfället högst upp på min förvirringslista. Alltså, min lista över saker som jag inte kan bli klok på – hur mycket jag än vänder och vrider på saken eller lyssnar på förståsigpåare.
Influencer marketing (also influence marketing) is a form of marketing in which focus is placed on specific key individuals (or types of individual) rather than the target market as a whole. It identifies the individuals that have influence over potential buyers, and orients marketing activities around these influencers. Wikipedia
En individ som kan påverka potentiella köpare. En influencer.
En individ som gör någonting så pass bra eller intressant att det skapas en trogen skara runt personen som lyssnar och lyder när nya åsikter ventileras, produkter hyllas – eller sågas vid fotknölarna. Den populära killen/tjejen i skolan som färgade håret först av alla och som skapade total tystnad i korridoren med sitt par magiska jeans med vita revärer.
En influencer är samtidigt en person som kan köpas. Man låter en individ lyfta fram ett varumärke eller en produkt för att få fler att tycka som den köpta influencern, efter genomförd betalning.
Sedan länge har bloggare utnyttjats genom att få gratis varor mot att en liten bild eller mening publiceras i en bloggpost. Men numera hittar vi dessa influencers över hela Internet och på de flesta plattformarna, som t.ex. Instagram. Samtidigt har lagarna skärpts där en influencer behöver vara tydlig med när en åsikt är en köpt åsikt och måste betala skatt på varorna som budas hem inför fotosessionen som ska bli en klickraket på lördagsmorgonen.
Det som då gör att jag inte strukit influencer marketing från min förvirringslista är att det inte är någonting nytt. Varumärken använder fotbollsspelare, modeller och skådespelare för att lyfta fram varför deras produkter är bäst och finast. Produkter som kommer göra dig till en ny människa och få andra att se på dig med avund. Men som varumärke måste man köpa annonsytan för att placera sportprofilen eller komikern framför en publik. Det kan vara TV, radio, print eller annonsering på nätet. Dagens influencers äger redan annonsytan. Det är deras Instagram. Deras Facebooksida. Deras blogg. Deras annonsyta och målgrupp.
Jag har bara väldigt svårt att förstå hur bloggaren kommer sälja min produkt med ett inlägg, när jag istället kan nå målgruppen i andra medier (eller på samma post via annonsering) och med bättre kontroll. När marknadsaktiviteter ska sjösättas med mättal som ”ökad kännedom” som ska sammanställas genom omnämnanden i sociala medier, likes eller kommentarer blir jag fortfarande gråhårig. Om hela befolkningen känner till ditt varumärke så kommer jag fortfarande att vara 100% bättre och mer framgångsrik om jag lyckas sälja en (1) produkt till en (1) person för en (1) krona. Kännedom betalar inte hyran.
Det som gör att jag fortfarande inte strukit influencer marketing från min förvirringslista är att jag i grund och botten inte förstår mig på skaran följare. Att man, förlåt, är så pass blåögd att gapa stort och svälja, nicka och köpa det bloggaren eller instagrammaren pekar på. Att man tror de nya underkläderna från CK är det absolut hetaste och trendigaste som favoritbloggarna och instagrammarna säger i kör. För det är precis det som händer och jag tror att det fungerar ganska ofta.
Ta en kort paus och tänk hur ofta du sett en influencer lägga upp en produktbild på Instagram med texten ”produkt X för Y kronor hos Z – klicka här på länken och köp”? Det är inte ett budskap som skulle flyga vidare långt. Det är det subtila, det repetitiva, tillvägagångssättet som används.
Köpte du samma skor som Kenny på ett väldigt gulligt sätt lät sin french bulldog stå med tassarna i?
Man kanske skulle köpa sig en influencer och testa en ny annonsyta.
Lämna ett svar